Det var ett gott tag sen jag bloggade. Faktiskt så pass länge sedan att jag inte längre kom ihåg mitt lösenord då jag försökte logga in.

Om du undrar varför jag inte bloggat på en god stund är din gissning lika bra som min. En hel del saker har skett sen senast, så material är det verkligen ingen brist på. Inspirationen har dock varit spårlöst försvunnen.

Lika svårt är det att försöka gissa varför en liten gnutta inspiration mitt i allt dök upp inom mig. Kanske det var min nystädade lägenhets lugna atmosfär som väckte inspirationen. Kanske var det för att jag stannade hemma idag, och fick spendera lite tid i mina tankar. Kanske är jag avundsjuk på de nyligen rensade rören i min diskho, och jag söker efter lite Mr. Muscle till min hjärna?

Nå, det spelar väl egentligen inte en så stor roll. Det viktigaste är att jag faktiskt sitter här och producerar text på min relativt nya laptop jag inskaffade för att kunna utföra mitt sekreteraruppdrag.

Just det ja. Sekreteraruppdraget. Jag har blivit vald till vår förenings sekreterare för verksamhetsåret 2016. Ett ganska så stort uppdrag, i alla fall för mig med tanke på att jag nog måste lämna min comfort zone en aning för att ställa upp. Jag tänkte som så att jag har alldeles för många drömmar och gör alldeles för lite för att försöka uppnå dem, så nu fan anamma är det väl dags att ta ett steg i rätt riktning. Det gjorde jag, och det gick ju riktigt bra (so far at least). Sekreterarjobbet kombinerat med min kandidatavhandling tar dock upp en hel del tid, så stunderna då jag kan sätta mig ner och känna sinnesro har blivit väldigt få i år.

Det andra jag gjort som jag faktiskt är lite stolt över är mitt tutorskap. Inom universitet innebär tutorskap en hel del jobb, eftersom skolan inte egentligen gör något för att introducera de nya studerandena till studielivet och gemenskapen. Därmed har även min höst varit väldigt hektisk, eftersom jag verkligen försökt göra mitt bästa för att våra gulisar skall trivas. Jag kan inte ta ställning till om jag gjort ett gott jobb, men åtminstone har jag haft väldigt kul. Tutorarbete (och att hjälpa andra) har jag en viss passion för, så jag hoppas verkligen att min passion hjälpt mig att bli en bättre tutor.

Hemskt mycket mer än så hade jag inte på hjärtat för stunden. Jag nämnde min kandidatavhandling men den ska vi inte diskutera. Inte ännu i alla fall. Inte kan man ju äta hela kakan på en gång, right?